Om kaffe

Om kaffe

Det är inte någon hemlighet att svenskar dricker mycket kaffe, gärna flera koppar om dagen. Många vet däremot inte bakgrunden till kaffet. Hur upptäcktes det? Vart odlas det? Hur är processen från kaffebusken till affären? Svaren finns i denna artikel.

Historia

För mer än tusen år sedan växte kaffebuskarna vilt i Etiopien och det gör det än idag. Ett par getter stod och åt på en kaffebuske på 500-talet och då såg en herde hur pigga de blev av att äta av den och gick då och tipsade ett kloster som låg i närheten. Klostret började då koka bären och bladen och upptäckte då koffeinet. Men det var inte förrän på 1200-talet man började rosta kaffebönorna.

Kaffet kom till Sverige på 1600-talet och användes då som medicin mot olika besvär. Sedan blev det en dryck för adelsmän och borgare när de umgicks tillsammans, som en umgängesdryck. På 1800-talet var kaffet en populär dryck hos vanligt folk också och efter det ökade konsumtionen av kaffe enormt. Idag odlas kaffe på många ställen i världen och i Sverige dricker vi bara odlat kaffe. De land som producerar mest kaffe idag är Brasilien, Colombia och Vietnam.

Namnet Kaffe var det Carl Von Linné som kom på. Han kom även på ett av namnen på de två kaffesorter som man kan brygga kaffe på – Arabica och Robusta, de förstnämnda namngav Linné. Eftersom att man trodde att sorten hade hittats på den arabiska halvön blev namnet Arabica, men i själva verket var det i Etiopien. Arabica-bönorna är väldigt känsliga och därför är det även de dyraste bönorna på marknaden. Hela 60% av allt kaffe som odlas är Arabica medan Robusta står för ungefär en fjärdedel. Robusta har dock en högre koffeinhalt och är tåligare. Robusta-bönorna används mest till snabbkaffe i och med att de har en frän smak med bitterhet.

Från träd till affär

Från träd till affär

Den största delen av allt kaffe handplockas och det betyder att man måste plocka flera gånger på varje träd eftersom att det bara är de mörkröda bären som är mogna. Kaffebönan finns inuti bäret och för att ta ut den krävs att man antingen tar bort fruktköttet innan torkning, vilket kallas tvättat. Om fruktköttet sitter kvar vid torkningen kallas det otvättat eller soltorkat. För att få bort skalrester, missfärgade bönor och outvecklade används maskin. Dem rensas även för hand ibland och sorteras sen efter storlek och sort. Bönorna lagras sen upp till sex månader innan de ska rostas och slutligen förpackas i en hård eller mjuk vakuumförpackning. Rostningen är viktig för att olika ämnen ska frigöras och ge bönorna rätt smak. Rostas de för mycket blir smaken frän och bitter medan för lite rostning gör smaken för svag eftersom att alla aromer inte hinner utvecklas ordentligt. Bönorna kan säljas hela eller också skickas de till malning. Efter malningen behöver kaffet stå ett dygn för att ge ifrån sig koldioxiden som bildas. En del av aromerna försvinner under denna vilan och därför har vissa specialkaffen en envägsventil som släpper ut koldioxiden utan att förstöra aromerna.

Du kanske också gillar